AD HOC

AD HOC – ”TILL DETTA”

För många år sedan deltog jag i en uppvisningsgrupp på en Ju Jutsu-klubb. För att locka nya medlemmar höll vi i uppvisningar i olika sammanhang, mest under olika events ”på stan”, med många förbipasserande. Vid ett sådant tillfälle hände något som startade en tankebana i min skalle, jag råkade höra nedanstående dialog.

SENSEI X: ”Jag tänkte att vi vid uppvisningar bara skulle visa Shuto uke! Tänk dig själv, vi står hela uppvisningen och visar Shuto uke, alla tillsammans! Med Kiai! Då ser folk verkligen hur bra vi är, hur roligt vi har det, och att det är ett modernt, effektivt självförsvar!”

SEMPAI Y: ”Men, när vi visar Shuto uke så går folk bara förbi…? När vi visar något annat, VAD SOM HELST, så stannar folk och ställer frågor, tar broschyrer, anmäler sina barn, och så vidare.”

SENSEI X: ”?”

Min lösning på problemet var att skapa konceptet Ad Hoc-träning. Ad Hoc betyder ”till detta”, alltså ändamålsanpassat. Min träning skall vara anpassad till ändamålet. Vad är då ändamålet? Till att börja med, att överhuvudtaget ha elever! Eleverna röstar med fötterna, så det viktigaste är förstås att få alla elever att komma tillbaka. Några elever kan man inte undvika att tappa på vägen. Någon flyttar, någon byter arbetstider, någon har inte tid pga familjeangelägenheter, osv. Men om resten också slutar, då är träningen helt enkelt inte tillräckligt bra.

Nästa punkt är ”modernt, effektivt självförsvar utan att lämna konsten”, som det är formulerat. Jag vill inte använda denna formulering för att begränsa, utan för att inkludera! Allt som kan falla under denna formulering är Combat Ju Jutsu, och kan alltså användas.

Hur skall det utföras? Ad Hoc-träningskonceptet går ut på att man inte bara skall se Combat Ju Jutsu över åren, eller egentligen ens ner på terminsbasis eller träningspassbasis. VARJE ÖVNING skall syfta till att lära eleven Combat Ju Jutsu så bra som möjligt. Att inte lära ut en viss teknik som passar perfekt in HÄR och NU, bara för att den ”ligger till ett annat bälte” är otänkbart. Å andra sidan är det också otänkbart att lära ut en teknik bara för att man ”planerade att visa den idag”, om inte förutsättningarna på passet är de rätta.

Ad Hoc-träningskonceptet handlar alltså om att styra varje träningspass i den riktning där eleven får maximal utdelning av att vara närvarande DÄR och DÅ. Jag brukar ställa tre grundläggande frågor till mig själv inför varje övning, i följande ordning:

  1. Vill eleverna träna detta?
  2. Kan eleverna träna detta?
  3. Bör eleverna träna detta?

Om svaret inte blir JA på en fråga kan man inte gå vidare, utan att förstå varför, eller utan att åtgärda problemet. Naturligtvis måste man skapa förutsättningar för sig själv som tränare för att få detta att fungera. Det är smart att inkludera rörelser från tekniker man vill visa redan i uppvärmningen, eller att träna på fallteknik specifikt för kast man vill visa senare under passet. Det är också smart att alla tekniker man vill visa under ett pass hänger ihop i ett naturligt flöde, för att öka elevernas potentiella förståelse.

Kan man då inte skapa ett system där man delar upp alla tekniker till olika bältesgrader? Självklart kan man det, jag har bara inte sett någon lyckas med att skapa ett ”modernt, effektivt självförsvar utan att lämna konsten” med en sådan enorm begränsning. Det kan fungera i en kampsport som i sig är begränsad av t ex tävlingsregler, men Combat Ju Jutsu skall ju innehålla ALLT som är användbart för ett ”modernt, effektivt självförsvar utan att lämna konsten”.

 

One thought on “AD HOC

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *